I takt med att våra konsumtionsbeteenden och behov förändras så påverkas även stadskärnans funktion och roll. Just nu pågår projektet Stadsvision 2.0, där medborgare, näringsliv, fastighetsägare och arkitekter tillsammans utforskar hur morgondagens stadskärna kan utformas med sikte på år 2050. Pauline Sandberg och Alva Stenlund, är arkitekterna som leder arbetet där involvering är en viktig ledstjärna.
Stadsvision 2.0 är en långsiktig resa där Tranåsbornas idéer och behov är en av utgångspunkterna. Arbetet inleddes våren 2024 och ska vara klart för politiskt beslut i kommunfullmäktige hösten 2026. Parallellt har ett vinnovafinansierat innovationsprojekt pågått med fokus på stadskärnans framtida funktion. Det projektet är nu avslutat och resultatet tas med in i stadsvisionsarbetet. Pauline Sandberg, planarkitekt och projektledare, och Alva Stenlund, arkitekt, har varit inblandade i båda projekten och berättar att det senaste året främst har präglats av medborgardialog.
– Vi har haft kontakt med över 800 personer – via enkäter, öppna möten, workshops med skolelever och riktade dialoger. Det har varit viktigt att verkligen lyssna in vad Tranåsborna vill och har behov av, säger Pauline.
Människors önskemål har visat sig vara påfallande lika oavsett ålder, då det flesta lyfter fram mötesplatser och sociala ytor som det allra viktigaste i en framtida stadskärna.
– Ungdomar uttrycker tydligt att de saknar en plats att bara hänga på, men det sociala behovet går som en röd tråd genom alla åldersgrupper, berättar Alva.
Önskan om förändring
Tranåsborna uttrycker också stolthet över befintliga områden. Parkerna, närheten till Svartån och Storgatan som huvudstråk får ofta beröm. Men det finns också tydliga förväntningar på förändring.
– Svartån har stor potential att nyttjas bättre, likaså torget och stationsområdet. De är viktiga noder i stadskärnan, säger Pauline.
Ett av de mer konkreta uppdragen framåt blir att utreda hur Torggatan kan utformas – bland annat med en möjlig avstängning för biltrafik. Andra nyckelplatser är nämndhustomten, som idag är parkering och som skulle kunna nyttjas på andra sätt.
– Hur vi länkar samman västra och östra sidan av järnvägen och skapar sammanhängande stråk blir en viktig fråga framåt. Stationsområdet är extra viktigt för besökare då den upplevelsen ofta är det första intrycket de får av Tranås, säger Alva.
En stadskärna för framtiden
Att stadskärnor förändras är inget nytt, men tempot i förändringarna har ökat dramatiskt de senaste åren. Digitalisering, e-handel och förändrade konsumtionsmönster utmanar den traditionella butiksstadskärnan.
– I Vinnova-projektet har vi utforskat olika framtidsscenarier. Vad händer om vi blir ännu mer lokala? Eller om allt blir mer digitalt? Hur kan Tranås förbereda sig för olika utvecklingsvägar? berättar Alva.
En konkret del av projektet var att fysiskt visualisera en framtida stadskärna. I 28 skyltfönster fick butiker visa hur deras verksamheter skulle kunna se ut år 2043 – med fokus på hållbar konsumtion och breddade funktioner. En aktivitet som skapade stort engagemang bland de lokala verksamheterna där många ville delta.
– Att det blev så lyckat säger något om samarbetet och framåtandan i Tranås. Folk kunde se nya möjligheter och visioner, som exempelvis en bilfri storgata med lekplatser och mötesytor. Vi fick mycket positiva reaktioner och det väckte tankar och diskussioner, precis som vi hoppats på, säger Alva.
Illustrationen visar en generell framtidsbild, framtagen inom innovationsprojektet ”Funktionen av en stadskärna”, som fungerat som inspiration i arbetet med stadsvisionen.
Pauline Sandberg och Alva Stenlund
Vision med tydlig förankring
För att visionen inte bara ska bli vackra ord på papper krävs konkretisering och det är nästa steg i processen.
– Nu under hösten arbetar vi med att ta fram skisser för olika scenarier. Vi tittar på hur olika stadsdelar i centrum kan utvecklas och vilken funktion olika platser kan fylla, säger Pauline.
Här är samarbetet med näringslivet och fastighetsägare centralt. Tranås City Group är en viktig styrgrupp i processen där Tranås kommun, Tranås United, fastighetsägare och Tranåsbostäder ingår.
– Besöksanledningarna måste skapas tillsammans med aktörerna i centrum. Kommunen och fastighetsägare kan skapa ramar och utveckla platser, men det är upplevelserna, butikerna och kulturaktiviteterna som gör att människor vill komma till stadskärnan, säger Alva.
Från hållbarhet till gestaltning och detaljer
Stadsvision 2050 är tydligt kopplad till kommunens övergripande mål om tillväxt och hållbarhet. I projektet är därför transporter, klimatpåverkan, dagvatten och återbruk av byggnader centrala delar som vävs in i arbetet.
– Att minska biltrafik i stadskärnan är en fråga som både engagerar och splittrar. Många vill ha mindre trafik, men det är också viktigt att centrum är tillgängligt. Det gäller att hitta en balans och samtidigt främja gång- och cykeltrafik, säger Pauline.
Gestaltningsprogrammet för centrum är ett annat verktyg alla behöver förhålla sig till, så att stadskärnan kan förändras samtidigt som Tranås identitet bevaras.
– Det handlar om detaljerna – hur skyltar ska se ut, vilka färger som får användas och hur uteserveringar får utformas. När vi har tydliga riktlinjer blir det enklare för alla aktörer att bidra till en sammanhållen stadsbild, säger Alva.
Vad hoppas då arkitekterna själva på för framtidens Tranås?
– Jag drömmer om ett torg som är mer aktivt, en plats där man vill stanna en stund, inte bara passera, säger Alva.
– Och att stationsområdet utvecklas till en välkomnande plats, där både invånare och besökare direkt känner sig hemma, tillägger Pauline.
Tranås stadskärna 2050 kommer inte att se ut precis som idag, men mycket av själen och det befintliga kommer att finnas kvar. Det handlar inte om att bygga nytt för sakens skull, utan om att utveckla med omsorg, med utgångspunkt i människors liv och behov.
Eller som arkitekterna själva uttrycker det: ”Det är en levande stadskärna redan idag – vi ska bara hjälpa den att växa i rätt riktning.”
