Omtumlande och fantastiskt. Så beskriver de två rektorerna, Susanne Lantz och Karin Göransson, känslan att få flytta in i den nya skolan efter flera års planerande och byggande.
På Junkaremålsskolan går cirka 350 elever i årskurserna F-6. Just idag är det studiedag och ovanligt lugnt i de nya lokalerna. Susanne, som är speciallärare i grunden och rektor för grundskolan sedan 4,5 år tillbaka, har jobbat på samma skola i 30 år. Hon berättar att den gamla skolan var uppdelad i flera olika byggnader och hon minns hur de önskade att de kunde bygga ihop dem så de slapp springa emellan. I den nya skolan finns allt under samma tak, det luktar trä och nymålat där vi går i korridorerna och det går inte att ta miste på glädjen i hennes ansikte.
– Det var mycket på och av med skor i den gamla skolan, berättar Susanne. Då kunde man inte i sin vildaste fantasi föreställa sig hur det skulle kunna bli. Och här är vi nu.
Delaktighet i ritningar, färgsättning och möblering
I Junkaremålsskolan finns också den anpassade grundskolan för barn som har en intellektuell funktionsnedsättning. Skolan har därför två rektorer som ansvarar för var sin del. Redan innan sommaren kunde de båda verksamheterna börja flytta in i de nya lokalerna och vid skolstarten i augusti välkomnandes alla elever till den nya skolan. Det har varit en lång väg dit och Susanne beskriver de senaste åren som en intensiv period.
– Hela den här resan började för över fyra år sedan när jag klev på som rektor för grundskolan, berättar Susanne. Då påbörjades planeringen kring hur vi skulle bygga och hur flytten skulle gå till. Vi har haft möten med Tranåsbostäder, tittat på ritningar och tagit beslut. Det har varit intensivt men också spännande att få vara delaktiga i hur skolan skulle utformas. Vi har också haft ett bra samarbete med NCC som har låtit eleverna komma och titta på rördragning och gjutning, vilket vi kunde ta med oss in i undervisningen och koppla ihop med teknikämnet.
Karin Göransson, som är rektor för den anpassade grundskolan, berättar att de ingått i en projektgrupp med flera pedagoger och att de med sin samlade erfarenhet kunnat bidra med input kring utformning av lokaler, möblering och färgval. Några konkreta saker är att de valt bort stora glaspartier i korridorerna för att få bort störningsmoment och skapa en lugnare klassrumsmiljö. De har också fått välja färgsättning med jordnära, harmoniska färger som de vet att eleverna blir lugna av. Ett önskemål har också varit att göra skolans lokaler så flexibla som möjligt där rum och ytor kan ha flera användningsområden.
– Rörelserummet är ett exempel på ett gemensamt rum där vi ur ett specialpedagogiskt perspektiv funderat på hur vi kan använda det på olika sätt, berättar Karin. Fritids använder rummet för olika aktiviteter och i den anpassade grundskolan använder vi det för motorikträning för de elever som inte kan vara i en stor hall.
Ny skola kräver nya rutiner
Junkaremålsskolan är utformad på ett helt nytt sätt jämfört med den gamla. Nu har alla elever en tydlig hemvist där två klasser delar på ett kapprum. Varje våningsplan har också fler små rum vilket möjliggör att rummen kan ha olika funktioner och teman, såsom exempelvis ett legorum och ett spelrum. Här finns även en ateljé för skapande aktiviteter och den stora, öppna ljusgården med bord och stolar utgör en viktig samlingsplats för eleverna.
– Den nya skolan är också helt skofri berättar Karin. Innan flytten oroade vi oss över hur barnen skulle klara av att ta av sig skorna vid ingången och få med sig allt upp till sin hemvist. Men det har ju löst sig jättebra. Det handlar om att sätta nya rutiner från start och det fortsätter vi att jobba med nu.
Susanne och Karin lyfter även fram ljudmiljön som något de är extra nöjda med. Delen med den anpassade grundskolan är byggd utifrån den högsta ljudklassningen, vilket innebär att materialval och planlösningar valts för att skapa en lugn och tyst miljö där eleverna inte stör varandra och enligt rektorerna så avspeglar det sig i klassrummet och i beteenden.
– Hela skolans utformning inbjuder till att vara tystare, man dämpar sig naturligt nu, säger Karin. Det gör att det blir arbetsro för elever och lärare.
För den anpassade grundskolan har lokalerna utformats för att passa eleverna med särskilda behov. Här finns mindre klassrum och flera smårum och grupprum som ligger i anslutning till klassrummet vilket underlättar för eleverna att kunna jobba enskilt. Det finns också en egen mindre matsal för de elever som inte kan gå i väg till den stora.
Lärdomar och återbruk
Susanne berättar att de lärt sig mycket längs vägen och att de redan nu delar med sig av sina erfarenheter och lärdomar till Granelundsskolan.
– Vi har gått igenom så många delsteg, som exempelvis inventering, upphandling av möbler och så packning och flytt i två omgångar berättar Susanne. Det är många små detaljer som vi tänkt på längs vägen som vi nu kan överföra till Granelundsskolan, så att den verksamheten kan bli mer förberedd inför sin flytt.
Även om Junkaremålsskolans lokaler är nya så har det funnits en tydlig återbruks-vision genom hela processen.
– Vi har inventerat och tagit med oss möbler och inredning som fortfarande funkar och därefter har vi köpt in och kompletterat med återbrukade möbler, säger Karin. Först som steg tre har vi köpt nytt. Alla skrivbord och stolar i skolan är faktiskt återbrukade och det är stora volymer det handlar om.
Visionen för Tranås framåt
Cecilia Axelsson, chef för Barn- och ungdomsförvaltningen, som själv var elev i den gamla skolan när den var nybyggd, är nöjd med resultatet och lyfter särskilt fram att kommunens satsning på nya skolor är en viktig signal kring att barnen är vår framtid.
– Tranås kommun vill ge eleverna rätt miljö för att lära och utvecklas. Det här huset ska stå i 100–150 år vilket innebär att våra framtida lärare, ingenjörer och forskare ska formas här. Tillsammans med pedagogerna ska huset bidra till att skapa trygga vuxna med framtidstro.
Rätt utformade miljöer i skolan kan skapa trivsel, arbetsro samt uppmuntra rätt beteenden och detsamma gäller för utemiljön. Skolgården är väl planerad och byggd utifrån ett tydligt rörelsetema.
– Jag bor här i området och ser att skolgården används även på kvällar och helger, säger Cecilia. Skolgården är otroligt fin med många olika ”rum” där eleverna kan sprida ut sig och ha olika aktiviteter. Det är en inbjudande miljö som uppmuntrar till lek och rörelse, det har varit ett viktigt mål för oss.
Tranås kommun har en medveten strategi att växa med fler invånare i arbetsför ålder och att bygga nya skolor är ett viktigt led i att kunna föryngra befolkningen och locka fler invånare. Samtidigt föds det allt färre barn i Sverige, något som Tranås kommun och Cecilia har i beaktning.
– Visst finns det en oro att det föds för få barn, vi följer förstås befolkningstalen för att se hur de utvecklas på sikt. Samtidigt behöver vi tro på Tranås och våga satsa för att kunna behålla invånare och locka till oss fler.
Och satsas gör det i Tranås. Kungshöjdens förskola är snart färdigbyggd och klar för inflyttning och den nya Granelundsskolan kommer att stå klar under 2025. Cecilia hoppas att de här satsningarna ska skapa ökad trivsel och stolthet bland barn, medarbetare och Tranåsbor samt att det ska bli lättare att rekrytera kompetent personal. Cecilia avslutar med att ge alla inblandade välförtjänt beröm.
– Vår projektledare Margit Johansson har varit fantastisk och jag är imponerad av hur bra rektorerna och medarbetarna på Junkaremålsskolan har samarbetat de här åren. Att organisera flytt, föra dialog med NCC och Tranåsbostäder, hantera media och samtidigt möta elever och bedriva den pedagogiska verksamheten, det är riktigt bra jobbat!